Har ni någonsin varit med om att ni sitter och lyssnar på musik, och ni bara känner? Det finns alltid ett par låtar som får mig att bli sån.. jag går över till en annan sida och bara känner hur känslorna passerar genom kroppen. Allt som man har varit ledsen för, och som sårat en, och allt som gör en lycklig ända ut i tåspetsarna. Allt känns på samma gång, det är en salig jävla röra och det är svårt att sätta ord på det. Samtidigt som det är skithärligt att känna allt detta, så är det så förbannat jobbigt. Man känner sig tyngd av det, som att man hålls nere. Efter ett tag brukar det kännas lättare dock. Det är precis som att kroppen själv tar hand om ens psyke, som att den känner att "Nu får det vara nog, du bär på för mycket känslor, det är sags att vi tar itu med det och blir av med dom". Som att man blir nollställd och 'redo' för vad livet den kommande tiden, har att ge en, om det är sorg eller glädje. I mitt fall går det tyvärr hand i hand, men vad ska man göra?

Hade tänkt ta mig till gymet imorgon och skaffa mig ett träningskort. Mitt nyårslöfte om att lägga av med chips- och godsätandet har hållt sig. Eller ja, det blir inte mer än en gång i veckan, och det ser jag som en framgång. Nu kvarstår om sagt gymet, sommaren närmar sig med stormsteg, så jag måste verkligen ligga i. Men det ska bli både kul och skönt. Verkligen rensa kroppen på allt skit som den inte behöver. Kanske kan självkänslan bli något bättre också?

Nu väntar ett bad på mig, med Akon som sällskap :)
Pusshaj