Nu ligger den lille mannen bredvid mig och håller på att somna. Igen. Varje gång jag tittar på honom för att se om han somnat, så ser jag hur ögonen går i kors på honom. Trots detta försöker han börja charma mig med sina leenden och ger ifrån sig små söta ljud eftersom han är för trött för att göra mycket väsen av sig. Jävla sötnöt.

Det finns så mycket jag vill köpa till Elias men jag måste hela tiden stanna upp och fråga mig själv om det verkligen är lönt att slänga ut 800 spänn på något som kanske används i ett par månader, om ungen inte ratar det från första början. Jag kan inte i mitt liv förstå alla dessa som köper sprillans nya saker till sina bebisar, och de köper varenda en grej de ser eller har läst om ska vara bra för barnet osv osv. För att gå tillbaka lite i tiden, till de som köpte min vagn. Jag vet inte hur många gånger kvinnan poängterade att hennes jävla Bugaboo minsann hade kostat 13.000:-. Dessutom var den vit. VEM FAN KÖPER EN VIT VAGNJÄVEL FÖR 13 LAPPAR?!??!! Ungen kan ju aldrig få vara barn och skita ner sig för att morsan kommer bli galen om den dyra vita vagnen blir smutsig. Herregud säger jag bara.
Jag har köpt jättemassa med saker till Elias som är begagnade, mestadels kläder. Jag menar, hur ofta har ett plagg i stl 50/56 blivit använt?
Aja, det är inte min sak att bry mig om. Det jag ville ha sagt är att jag får ta och leta på blocket/tradera om jag vill köpa nå grejer till Elias. Då behöver man inte få dödsångest för att han kanske inte gillar prylen, och det går hyfsat lätt att sälja saken igen till samma pris.

Nu ska jag göra mig lite te och kika på tv.