Trötter
Det är roligt hur man aldrig blir nöjd. Elias är nog världens mest okompliceraded unge! Vi har fallit tillbaka i gamla vanor sen han blev frisk från sitt RS-virus igen, och han sover nu hela nätterna igenom igen. På kvällarna är det lite oregelbundet, beroende på hur mycket han har sovit på dagen, men oftast har han slocknat igen vid 23, och sen sover han till mellan 05 och 07, äter lite, och vaknar sen vid 09-10. Det går oftast 12 timmar på kvällen/natten innan han vill käka igen. Nu t.ex sover han fortfarande, och har gjort i ett par timmar. Han var vaken ett bra tag innan, tittade på himlen/träden/fåglarna ifrån vagnen och sådär, och innan dess var han vaken i nån timme.
Trots detta, att man får lov att sova (6½ h inatt) till skillnad från en hel del andra småbarnsföräldrar, så är man ändå aldrig nöjd. Jag ligger här i sängen och är så galet trött och klockan är snart 18. Hjärtat väckte mig mitt i natten när han kom hem, då hade jag fått sova två timmar. Han hade köpt en milkshake till mig, haha. Den drack jag halvsovandes och när Elias sedan vaknade några timmar senare, så var jag helt död. Försökte underhålla honom och prata med honom men det var inte det lättaste då ögonen gick i kors. Sedan somnade han i en timme till, tack och lov.
Dagen idag har fortsatt i samma spår som gårdagen. Det tar också på krafterna, att ödsla så mycket energi på att vara arg, att må dåligt över hur man bor och att aldrig kunna känna sig riktigt hemma. Jag tycker inte om att ha en massa "onödigt" folk omkring mig, jag är en ensamvarg som gillar att gå runt och småpilla, eller inte göra någonting alls, men framför allt att kunna röra mig hur jag vill utan att känna mig ivägen för någon, eller känna att någon annan är ivägen och stör mig. Det är småsaker. Jag är van vid att ha saker och ting på speciella sätt, och när detta rubbas så blir jag förbannad. Min ordning och reda ska ingen annan komma och rucka på.
Nä, 2½ vecka till får jag stå ut, sen hoppas jag att folket har vett att flytta ut i tid, annars blir det än surare miner.
Trots detta, att man får lov att sova (6½ h inatt) till skillnad från en hel del andra småbarnsföräldrar, så är man ändå aldrig nöjd. Jag ligger här i sängen och är så galet trött och klockan är snart 18. Hjärtat väckte mig mitt i natten när han kom hem, då hade jag fått sova två timmar. Han hade köpt en milkshake till mig, haha. Den drack jag halvsovandes och när Elias sedan vaknade några timmar senare, så var jag helt död. Försökte underhålla honom och prata med honom men det var inte det lättaste då ögonen gick i kors. Sedan somnade han i en timme till, tack och lov.
Dagen idag har fortsatt i samma spår som gårdagen. Det tar också på krafterna, att ödsla så mycket energi på att vara arg, att må dåligt över hur man bor och att aldrig kunna känna sig riktigt hemma. Jag tycker inte om att ha en massa "onödigt" folk omkring mig, jag är en ensamvarg som gillar att gå runt och småpilla, eller inte göra någonting alls, men framför allt att kunna röra mig hur jag vill utan att känna mig ivägen för någon, eller känna att någon annan är ivägen och stör mig. Det är småsaker. Jag är van vid att ha saker och ting på speciella sätt, och när detta rubbas så blir jag förbannad. Min ordning och reda ska ingen annan komma och rucka på.
Nä, 2½ vecka till får jag stå ut, sen hoppas jag att folket har vett att flytta ut i tid, annars blir det än surare miner.
Så fort han ligger såhär flaxas det hej vilt med både armar och ben, och han får en så koncentrerad min :p Mitt lilla ljus ♥
Kommentarer
Trackback