Meningen var ju att jag skulle plugga, men hur går det som vanligt? Vi vart iväg och åt, kom hit, jag läste en sida, åkte iväg och lämnade Milton/snackade lite, kom hit igen och nu sitter jag här. Hjärtat har åkt iväg, gud vet när han kommer tillbaka eller vart han är, det är inte lönt att fråga för då blir han bara så jävla sur.
Sitter med min bok Riskbruk och missbruk och blir inte klok på vad fasen det är jag ska göra. Jag hatar när det är så lulligt, jag vet aldrig i vilken ände jag ska börja.. allt jag vet är att jag ska göra en reflektion på en bok och en resumé på en annan. Men hur? Min hjärna är alltså inte med, och har inte varit det på hur länge som helst. Jag springer ifrån nycklar, väska, skolböcker, bilnycklar, hundmat, hyrfilmen, väska igen osv osv. Och vad får man höra när man har glömt nåt? "Amen hjärtat.." Som att det är meningen att jag ska hålla koll på ALLT, tänka för två personer.. det går inte, I'm not made for it.
Och hur mycket jag än kämpar för att visa att han är den mitt hjärta slår för (tack för bilden Angel :p), så är han fortfarande så negativ och fäller idiotkommentarer som gör mig ledsen. Vad ska man med män till egentligen??

Men nu då.. jag har bokfört allt jag ätit hittills idag i min lilla kalender, kanske skulle man ta och plugga lite nu då? På riktigt alltså.
Pusshaj