First of all. Jag är så trött på alla jävla sura miner, och jag är minst lika trött (om inte ännu tröttare) på att alltid få höra att det är mitt fel. Det kvittar verkligen vad man gör, ingenting är tillräckligt bra, och jag är ändå sur och jävlig.

Second of all. Jag fryser som fasen, jag är svulten och jag vill gå på min crosstrainer. Fast det får bli i motsatt ordning.

Third of all. Vad tusan gör man när man känner sånt enormt motbjudande till en annan person? Så fort jag ser människan, så vänder det sig i magen. Så fort h*n säger nåt, så vill jag dela ut en smäll. Jag vet av vilka anledningar jag känner denna motbjudan, men vet fasen inte hur jag ska få bort det! Skit.

Jag är verkligen hungrig...