Förvirrad

Inatt kunde jag knappt sova. Vi hyrde film igårkväll och första filmen var bra. Nummer två somnade jag till. Hjärtat väcker mig två gånger och frågar hur det är med mig, "Kan du inte sova, eller drömmer du mardröm?". Ärligt talat vet jag inte vilket av det, men jag bökade nog runt en himla massa. Klockan 05 var det dags igen, och inte förräns då fattade jag att jag hade väckt honom, genom att hålla på att fara runt och försöka vända på den massiva hyddan som numera är min kropp. Hundjäveln driver mig till vansinne också. Nu är det för kallt för den kräsne saken att sova på golvet, så han har intagit sin plats bredvid mig i sängen. Hunden väger i normalt tillstånd, knappt 10kg. När han sover väger han ungefär som en Grand Danois. Jag vänder mig och känner hur jag håller på att mosa honom, men han flyttar inte på sig. Jag får försöka knuffa honom därifrån, men icke. Om han inte ligger precis under mig, så flyger han fem meter upp i luften om ena sängfjädern råkar smälla till. Jag ligger ju perfekt mitt på en kass fjäder som fjongar till varje gång jag flyttar mig från den. Och det är ungefär var 5e minut. Ni kan kanske föreställa er vilket jävla kaos det är. Jag kastar nästan ut hunden genom fönstret.
Och mitt stackars hjärta lyckades inte sova igenom mitt kämpande inatt. Fick så himla dåligt samvete, men vad ska jag göra? :o
Vaknade i alla fall "imorse" och känner att mitt organiserade kaos i lägenheten är ruckat. Jag försöker hålla det iordning, men när det finns folk som inte bryr sig, är det inte den lättaste saken. Till exempel låter jag inte en blöt kökshandduk ligga i en hög på vardagsrumsbordet. Jag kunde icke för mitt liv komma på vilket tredje väsen som befann sig i lägenheten, men det visade sig vara hjärtats syster. Innan jag begrep detta, så såg jag att disken var borta. Jag kunde inte för mitt liv komma ihåg att jag diskat igårkväll, även om jag funderade på att göra det. Då har den snälla människan diskat bort allt skit! Tjo! Det är såna små saker som ger en glädje :) Nu är det bara lite disk till mig, men den tar vi ikväll. Och ja, det är ett himla tjatande om disken, jag vet, men två karlar skitar ner mer än en hel armé, och jag min tjockis blir straffad för det. Den ena har i alla fall vett nog att skölja av sin disk efter sig. Och kasta tepåsen i soporna istället för i vasken. Örk.

Idag börjar en ny vecka, dvs vecka 35. Det är inte lång tid kvar nu, men jag känner mig fortfarande inte redo. Tycker jag behöver handla lite smågrejer till och nu helt plötsligt nojar jag över att jag inte har tillräckligt med kläder till bebisen. Vilket i och för sig är lätt åtgärdat om det skulle vara så, men man vet ju inte hur mycket orka och lust man har till att springa iväg och handla kläder direkt efter att junior ploppat ut..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0