Idag har vi varit ute hela dagen, så jävla skönt med lite omväxling och frisk luft. Vi åkte till Race House för att presentera Elias, när jag fortfarande hade långt kvar till bf så var dom på mig om att jag gick lika länge som elefanter (vilket väl är 2 år om jag inte minns fel?) för de tyckte jag blev större och större utan något slut, typ :p Även dessa äldre gubbar (hoho) mjuknade ordentligt och tyckte han var jättesöt! Hjärtat fick höra "Amen, han är ju för fan söt, då kan det inte vara du som är pappan!". Så himla snälla är dom.
Sen åkte vi hem till hjärtats mamma och var där större delen av dagen, tills vi skulle hämta Milton. Hon kidnappade Elias vilket man kan förstå helt och hållet, men det verkade mer vara för min skull än för hennes, för att jag skulle få vila, eller något. Detta har jag dock inget behov av. Jag har inget emot att mor/farföräldrar vill hålla sitt barnbarn och att han tas ifrån mig, men halva mitt hjärta saknas och kroppen och hjärnan letar konstant efter den saknade biten. Så att ta honom för att jag ska få vila, är verkligen inget som behövs. I alla fall inte nu :o Jag får sådan abstinens när han är mer än en meter bort, det är svårt att förklara känslan. Hjärtat sa "Vad fan ska du göra när dina eller mina föräldrar ska passa honom?" och flinade åt mig. Jag undrade bara vad han menade med "när". Var har han fått det ifrån liksom, vem har sagt att han ska passas? Hihi :p

Inatt hoppas jag på lika mycket skönsömn som jag fick föregående natt. Vi fortsätter ge ligg-amningen plats och hoppas på det bästa. Jag har till och med förberett för att det ska vara så enkelt som möjligt att byta sida. Eller ja, så att det finns tillräckligt med plats på min högra sida också utan att mitt kära hjärta råkar mosa honom eller vad som helst. Han är makalös på att ta plats alltså!

Ha det gott!