Jag glömde ju berätta om lördagen! Snacka om att ha skitdåligt minne :s Klockan 09 var det dags för handledarutbildning då jag ska övningsköra med hjärtats lillebror. Ingen i deras familj har haft (svenskt) körkort i mer än 5 år vad jag vet, förutom hjärtat. Däremot, om de båda ska övningsköra ihop så hade de slått ihjäl varandra, och orsakat ett antal trafikolyckor. Mitt kära lilla hjärta är verkligen skitdålig på att planera sin körning, och ännu sämre på att lära ut på ett pedagogiskt sätt :p
I alla fall så när vi satt där (det var för övrigt som en 3 timmar lång teorilektion) så blev jag helt ställd. Han ställde en massa frågor om hur man gjorde i olika situationer, och jag upptäckte hur svårt det är att göra teori av handling. Det sitter så jävla hårt i ryggmärgen att man inte tänker på vad man gör när man kör, det bara går per automatik. Sen frågade gubben om vi visste vad det var för skylt han visade upp på en bild, och överallt ifrån hör man mummel "återvändsgränd" mummel och jag gapar rätt ut "Enkelriktat". Jag var den enda som visste vad det var för skyltjävel, och igår frågade lillebroren mig hur jag kunde veta det, för den skylten kom 2008. Skylten i sig har ju funnits länge, men just den han visade satt på en lyktstolpe när man körde in i gatan, och pekade liksom uppåt. Jag vet inte.. men att folk säger återvändsgränd till en enkelriktat-skylt gör mig nervös.
Hela utbildningen kändes som 400:- i sjön, och det var inte så mycket utbildning om hur man lär ut som det var repetition av teorin man gjorde för 7 år sen. Det enda av nytta jag fick med mig därifrån var ett papper om i vilken ordning körskolorna lär ut vad, och det känns bra att ha så man inte sätter ungen på att köra i stan under rusningstid när han inte ens kan backa runt ett hörn, typ. Det, och det faktum att även jag måste ansöka om tillstånd för att bli godkänd som handledare, vilket jag också har gjort nu.

Mina banankartonger har tagit slut, de sista fylldes snabbt med böcker, även om de bara blev halvfulla. Det var ju det sjukaste vad böcker kan väga :s Nu inväntar jag sopsäckar till resterande kläder. Vinterkläderna får åka ner i källaren direkt, tillsammans med Elias kläder som han vuxit ur. När jag ser mig om i rummet så ser det inte ut som att jag gjort ett skit :s Fast sängen ska stanna kvar, Elias säng kan jag inte montera ner än, byrålådan får också vänta tills den är tömd och innehållet flyttat, så det är väl mest det som är kvar.. jag kan ändå inte låta bli att bli rastlös och stressad över att packa som ett svin samtidigt som det inte syns, och bli än mer stressad av att inte ha något att packa i. Men, det är inte som när man flyttar normalt, det bor ju kvar en kuf och det fanns redan ett hem med saker när vi kom, så nu får jag plocka mina tvångstankar och spola ner dom i toan.

Arh! Nu får det vara slutbabblat!