Idag begav jag mig till Ikea för att köpa lite nödvändigheter, som ett bord till Elias barnstol, en stöddyna till stolen och några förvaringsburkar. Jag kom hem med allt detta, plus en snutte som jag hittade på Fyndet, en grej man kan hänga tvätt på, i form av en bläckfisk (perfekt att ha på balkongen), två klappstolar till balkongen och ett matset till Elias (skål, sked, haklapp och mugg som ska föreställa en groda).
När vi var hos hjärtats syter häromdagen så fick Elias sitta i hennes stol som är exakt likadan, och han satt så bra. Tänkte att han äntligen blivit så stabil att han kan sitta i vår, så jag hämtade hem vår från andra lägenheten. Nu när han skulle käka middag så är den förbannade dynan så tjock att han ändå sitter framåtlutad och det ser så vansinnigt obekvämt ut, plus att det inte går att få nån mat i munnen på honom. Systern hade nån dyna från Ullared, som var som en ministol, alltså med dynor vid rumpa, rygg och sidor, och den var inte lika tjock. Aja.. det känns som att det är ett problem som snart försvinner, men ändå tillräckligt irriterande :p Inte så kul att sitta på golvet och mata Elias i babysittern längre :o

Elias vill äta själv och får han inte det så blir han skitlack! Här har han övergivit sin sked för själva skålen.



Nu har det återigen gått för lång tid sen jag åt, det är hela tiden nåt att pyssla med och jag märker inte av hungern förrän det är för sent :p På kvällarna när jag lägger mig, känner jag mig nöjd för att jag har ätit "ordentligt" och bra, och när jag sen räknar hur många gånger jag har ätit blir det ändå bara två gånger, på sin höjd tre. ARH! Skärpning nu! Är det konstigt att jag inte orkar gå iväg och träna då? Att man känner sig helt orkeslös och slapp? Jag vill träna varje dag, men med mitt jävla usla matintag så orkar kroppen varannan. Blä.