Ja, man har ju förstått när folk tidigare pratat om kärleken till sina barn, men man har aldrig i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig känslan. Ens inte kommit i närheten. Ikväll låg jag och Elias som sagt och mös och busade lite. Han har blivit kittlig och ger ifrån sig ett så underbart skratt, haha. Sen ville jag äta upp honom så jag lade honom på min arm och la honom tätt intill mig (närmre än så kom jag inte utan att faktiskt äta upp honom) och det dröjde inte länge förrän han somnade. Jösses! Det var så himla mysigt att jag själv fick stänga ögonen i 20 minuter :p
Underbara lilla varelse, all kärlek får liksom inte plats, det tränger ut ur porer och grejer för tusan :o

Ska se om jag orkar kolla på en film nu, och dricka lite te.

♥