Operationen idag gick fenomenalt snabbt. Dock sökte det mig som fan. Det var så enormt vidrigt när han lade bedövningen. Han ritade lite på handleden för han sa att den skulle "svullna lite" av bedövningen. Det stack, spände och drogs inne i handleden när han var där med sprutan, den gick så jävla långt in. När jag sen råkar titta på handleden så ser det ut som att han har satt in en böjd armbåde typ, det var ingen liten svullnad, det såg ut som ett sjukt benbrott.
Sen låg jag där och "kände" hur de skar upp mig, eller anade, och sen hörde/kände man hur han klippte av senorna och pillade och klippte bort knutan (eller om han skar bort den) och sen var det klart. Att säga känna är fel ord för handleden var totalbedövad.. men alla som gjort nåt med lokalbedövning vet vad jag snackar om. Jag jämför det med kejsarsnittet, där kunde man liksom också "känna".

När bedövningen släppte gjorde det så sjukt jävla ont i hela armen upp till axeln. Fick en tablett av mamma som inte hjälpte så mycket. Eller så hjälpte den litelite, svårt att avgöra. Som broren min sa så är det inte mycket som biter på operationssmärta, så jag får vackert stå ut. Jag kan inte ens sätta upp håret med gummiband så föreställ er då hur ont det gör. Fick övningar som jag skulle göra 5 gånger om dagen men jag får nog vänta med de tills imorgon. Har försökt lite idag men det känns inte bra. Känns det inte bättre imorgon så får jag nog avboka mig för jag kan inte jobba såhär :/ Inte ens köra truck då jag får ratta med vänsterhanden..
Det värsta med alltihop är att jag måste lämna bort min lilla korv överallt för jag kan inte ta hand om honom själv. Just nu är han hos sin farmor och han "kan" inte komma hem förrän han är typ sovandes, för jag kan inte lyfta honom. Detta är verkligen skitjobbigt i mitt hjärta, jag saknar honom som fan. Pratade nyss med honom i telefonen och han skrattade så fort han hörde min röst. När telefonen försvann från honom så blev han sur och gnällig, haha. Älskade hjärtegull ♥